Går lite sisådär med bloggandet märker jag.. Men idag behöver jag skriva av mig.
Har jobbat nästan en och en halv vecka på nya jobbet och börjar känna mig lite varm i kläderna, har fortf mkt att lära om alla produkter men det börjar rulla på och självförtroendet stärks lite varje dag. :) MEN det trycks oxå ner lite då och då av personer (och inte bara gamla gubbar utan även kvinnor) som tittar misstänkt på mig och söker sedan med blicken efter ngn annan att prata med. Om jag fick betalt för varje gång jag fick följande fråga lr kommentar så vore jag riktigt jävla rik; "jaha du jobbar här?", "jag behöver fråga om färg...", "är du prao här då?".. Hallå!! Jag vet att jag ser ung ut, men va fan! Praoa gör man när man går på högstadiet och jag är 23år.. Jag står i en FÄRGbutik med kläder fyllda av butikens logga och frågar om jag kan hjälpa dig med ngt, inte fan hade jag gjort det om jag inte jobbade där. Jag har jobbat i branschen i FYRA år så tror nog jag kan ett och annat om färg. Att jag dessutom har gjort det gör att jag oftast kan ta skepsisen, men vissa dagar går det bara inte att skaka av sig och frustration är bara förnamnet på vad jag känner. Vad tror folk egentligen? "Detta är avancerade grejer, kan du det verkligen?" är oxå en vanlig fråga och ställer jag då motfrågan "Vad gäller det?" så handlar det oftast bara om att blanda till efter ett recept som dem har med sig lr ngt liknande som är väldigt basic. Känslan när man lyckas överbevisa dem är underbar men det krävs att man är på rätt humör för att lyckas.
Gud vad skönt det är att skriva ner det man går och tänker på. Frustrationen och ilskan släppte igen och jag känner mig överdriven när jag läser genom det jag skrivit. Haha! Jag trivs super bra på nya jobbet, störtsköna kollegor och mestadels oxå trevliga kunder så jag har inte så mkt att klaga över, utan behövde som sagt bara skriva ner tankarna som flaxar runt. Jag tar som sagt oftast inte åt mig utan har nuförtiden gjort det lite till en utmaning att motbevisa deras snabba dom att jag är för ung och okunnig.
Nu har jag babblat nog om detta och ska krypa ner till kudden. Natti och PUSS!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar